Vetandets värld i P1 har på sistone sänt några program som jag tror skulle intressera er. Själv tycker jag att det är oerhört fascinerande att lyssna på vad för forskning som bedrivs i Sverige just nu.
Programmen är bara 20 minuter långa och går att ladda ner eller lyssna på direkt i webbläsaren.
Svenska lantbruk i förändring
"Bondgårdarna i Sverige bara växer och växer. Det som var tio bondgårdar för trettio år sedan är idag sammanslagna till en stor gård idag. Dagens gårdar är idag tio gånger så stora, jämfört med 1980-talet, enligt kulturgeografen Anders Wästfelt, som hävdar att förändringen går snabbare i Sverige än i övriga Europa."
Jordbruket anpassar sig till nytt klimat
"En av de yrkesgrupper som är absolut mest väderberoende är jordbrukare. För dem har klimatförändringar både positiva och negativa effekter. Det gäller att anpassa sig till den nya verkligheten och forskarna försöker hjälpa till."
Döden på löpande band
"Moderna slakterier är en processindustri där djuren slaktas på löpande band. Sveriges största grisslakteri slaktar nästan 2500 grisar om dagen. På det lilla gårdsslakteriet i Skåne får djuren själva avgöra takten. De träffar aldrig djur eller människor de inte känner och ser aldrig ett annat djur dö. Lägre takt betyder högre kostnad, men vad får jakten på billig mat egentligen kosta?"
tisdag 11 februari 2014
onsdag 5 februari 2014
Det äckliga jordbruket
(Vad har hänt med alla läsare? Kom tillbaka!)
Jag har ju i en gäng inlägg kritiserat det ekologiska och det biodynamiska jordbruket, så det är väl inte mer än rätt att jag slänger en skopa ovett på det konventionella.
Sanningen är att jordbruk är hemskt. Det är fruktansvärt. Det släpper ut miljögifter, läcker näringsämnen, skövlar regnskog och utrotar arter. Det släpper ut växthusgaser, använder fossila bränslen, packar ihop marken och förstör ekosystem. Det är dessutom hundra procent ofrånkomligt nödvändigt.
Det är nästan det som är det hemskaste. Vi kommer aldrig att kunna bryta vårat smutsiga beroende av denna smutsiga produktionsform.
Vi kommer aldrig kunna leva på ett sätt som inte har en påverkan på världen runt om kring oss.
Därför har man utvecklat det ekologiska jordbruket, för att försöka göra vår ofrånkomliga påverkan så bra som det bara går. Tyvärr så har det stagnerat och stannat, vi går i gamla hjulspår och det finns inga direkta tecken på att jordbrukets miljöpåverkan minskar. Enligt min analys så beror detta på att man stirrar sig blind på att det existerar ett ekologiskt alternativ och glömmer bort att ställa krav på det konventionella.
År 2011 var 0.86 % av all jordbruksmark i välden odlad på ett certifierat ekologiskt sätt. Även om detta skulle dubblas så är det en droppe i havet av den totala produktionen. Så varför är vi då så fokuserade på det ekologiska jordbruket? Det här är anledningen varför jag kallar ekologiskt för ett alibi. Den ekologiska produktionen blir till det alternativ medvetna konsumenter kan välja istället för att ställa krav på den konventionella produktionen. Genom att ge ett ekologiskt alternativ minskar incitamenten för att faktiskt ta tag i de verkliga problemen som jordbruket ligger bakom.
Tänk er själva. Hur mycket skillnad i utsläpp av bekämpningsmedel skulle en dubbling av ekologiskt göra jämfört med en skärpning av reglerna för det konventionella? Hur mycket läckage skulle man slippa om man använde handelsgödsel på ett förståndigt sätt? 99 % av jordbruksarealen brukas konventionellt, det är där vi måste lägga kraften.
För jordbruket suger. Det stinker och förstör. Men vi måste ha det, och vi måste göra det på ett förståndigt sätt. Inga fler alibin.
Jag har ju i en gäng inlägg kritiserat det ekologiska och det biodynamiska jordbruket, så det är väl inte mer än rätt att jag slänger en skopa ovett på det konventionella.
Sanningen är att jordbruk är hemskt. Det är fruktansvärt. Det släpper ut miljögifter, läcker näringsämnen, skövlar regnskog och utrotar arter. Det släpper ut växthusgaser, använder fossila bränslen, packar ihop marken och förstör ekosystem. Det är dessutom hundra procent ofrånkomligt nödvändigt.
Det är nästan det som är det hemskaste. Vi kommer aldrig att kunna bryta vårat smutsiga beroende av denna smutsiga produktionsform.
Vi kommer aldrig kunna leva på ett sätt som inte har en påverkan på världen runt om kring oss.
Därför har man utvecklat det ekologiska jordbruket, för att försöka göra vår ofrånkomliga påverkan så bra som det bara går. Tyvärr så har det stagnerat och stannat, vi går i gamla hjulspår och det finns inga direkta tecken på att jordbrukets miljöpåverkan minskar. Enligt min analys så beror detta på att man stirrar sig blind på att det existerar ett ekologiskt alternativ och glömmer bort att ställa krav på det konventionella.
År 2011 var 0.86 % av all jordbruksmark i välden odlad på ett certifierat ekologiskt sätt. Även om detta skulle dubblas så är det en droppe i havet av den totala produktionen. Så varför är vi då så fokuserade på det ekologiska jordbruket? Det här är anledningen varför jag kallar ekologiskt för ett alibi. Den ekologiska produktionen blir till det alternativ medvetna konsumenter kan välja istället för att ställa krav på den konventionella produktionen. Genom att ge ett ekologiskt alternativ minskar incitamenten för att faktiskt ta tag i de verkliga problemen som jordbruket ligger bakom.
Tänk er själva. Hur mycket skillnad i utsläpp av bekämpningsmedel skulle en dubbling av ekologiskt göra jämfört med en skärpning av reglerna för det konventionella? Hur mycket läckage skulle man slippa om man använde handelsgödsel på ett förståndigt sätt? 99 % av jordbruksarealen brukas konventionellt, det är där vi måste lägga kraften.
För jordbruket suger. Det stinker och förstör. Men vi måste ha det, och vi måste göra det på ett förståndigt sätt. Inga fler alibin.
fredag 24 januari 2014
You can't spell peak without P
I en genomsnittlig västvärldsmänniskas vardagsliv förbrukas, direkt och indirekt, en mängd ändliga resurser enbart för att hålla personen vid liv och komfort. Användandet av uttrycken "ändlig/förnyelsebar resurs"har frekvent använts av framförallt miljörörelsen och finns nog i de flestas vokabulär vid det här laget, men jag vill ändå göra en genomgång om vad det egentligen är jag menar. Var drar man egentligen gränsen mellan vad som är ändligt och inte? Observera är att detta är min egen tolkning av begreppen, grundat i min utbildning.
1) Förnyelsebar resurs
En förnyelsebar resurs är någonting som går att återskapa. Ett exempel på detta är till exempel skog, som faktiskt växer upp igen om man bara väntar lite. Närliggande till denna grupp är de oändliga resurserna.
2) Oändlig resurs
En oändlig resurs är någonting som inte tar slut. Där har vi till exempel sol och vind samt Guds kärlek till skapelsen.
3) Ändlig resurs
När någonting är ändligt betyder det att det kommer ta slut, förr eller senare. I denna gruppen finns till exempel olja, stenkol samt mitt tålamod (skoja bara, det är oändligt)
Easy as pie med andra ord. Problemet är bara att det såklart finns både nyanser och grader i det här. Olja ses som sagt som en ändlig resurs, men om man ska vara petig så kommer det att bildas ny olja, det tar bara väldigt lång tid. Var går den gränsen, hur snabbt ska nybildningen gå för att man ska kunna hävda förnyelsebart? Och kan grundämnen som uran och fosfor verkligen ses som oändliga?
Exemplet jag vill ta upp är fosfor (P), detta livsnödvändiga ämne som är en så essentiell del av det industriella jordbruket. Växter kan helt enkelt inte växa utan fosfor, varför vi tillför det i form av mineralgödsel framställt från fosforhaltiga mineral, framförallt apatit.
Fosfor är ett grundämne och därmed enligt definition oändligt, det kan aldrig försvinna. Däremot så är lätt utvinningsbar fosfor en snabbt krympande resurs, någonting som kommer att ge drastiska konsekvenser för vårt uppehälle på den här planeten. De förråd varifrån vi tar vår fosfor kommer helt enkelt att ta slut förr eller senare, exakt när vi når peak P vet ingen säkert men den vanligaste gissningen ligger på 50-100 år (Linderholm et al, 2012), och det finns forskare som hävdar att det kommer ske redan 2033 (Cordell, 2010). På andra sidan finns bland annat IFDC - International Fertilizer Development Center, som i en rapport hävdar att peak P inträffar om tidigast 300-400 år. IFDC har då räknat med att Marocko har betydligt större resurser än vad som tidigare trots, någonting som kritiserats för att vara obekräftat. Att dessutom 85 % av tillgångarna då finns i Marocko är inte heller någonting som anses stabilt.
Oavsett vilka man väljer att tro på i denna fråga så kan man aldrig undvika faktumet att mineralråvaran för handelsgödsel kommer att ta slut. Så är det bara. Dessutom så är utvinningen av P kostsam och energikrävande, och gruvdrift är knappast någonting som ger positiv påverkan på miljön. En annan nackdel med hög användning av P är att det läcker ut i vattendrag och orsakar övergödning.
Men hur ska man då göra för att lösa detta problem innan det leder till konflikter, krig och svält? Såklart ingen lätt fråga, men mitt svar är:
(Och innan folk frågar, eko går alltså runt det här genom att inte lägga på någon ny fosfor utan leva på reserver i jorden. Det fungerar ganska länge med utarmar såklart jorden på sikt. Enligt KRAVs regler är det även tillåtet att lägga på ren apatit, vilket så klart också är ändligt.)
Källor:
Life cycle assessment of phosphorus alternatives for Swedish agriculture; 2012; Kersti Linderholm, Anne-Marie Tillman, Jan Erik Mattsson.
The Story of Phosphorus - Sustainability implications of global phosphorus scarcity for food security; 2010; Dana Cordell
Artikel om IFDCs rapport
1) Förnyelsebar resurs
En förnyelsebar resurs är någonting som går att återskapa. Ett exempel på detta är till exempel skog, som faktiskt växer upp igen om man bara väntar lite. Närliggande till denna grupp är de oändliga resurserna.
 |
| Vindkraftverk |
2) Oändlig resurs
En oändlig resurs är någonting som inte tar slut. Där har vi till exempel sol och vind samt Guds kärlek till skapelsen.
 |
| Oljeborrning 1908 |
3) Ändlig resurs
När någonting är ändligt betyder det att det kommer ta slut, förr eller senare. I denna gruppen finns till exempel olja, stenkol samt mitt tålamod (skoja bara, det är oändligt)
Easy as pie med andra ord. Problemet är bara att det såklart finns både nyanser och grader i det här. Olja ses som sagt som en ändlig resurs, men om man ska vara petig så kommer det att bildas ny olja, det tar bara väldigt lång tid. Var går den gränsen, hur snabbt ska nybildningen gå för att man ska kunna hävda förnyelsebart? Och kan grundämnen som uran och fosfor verkligen ses som oändliga?
Exemplet jag vill ta upp är fosfor (P), detta livsnödvändiga ämne som är en så essentiell del av det industriella jordbruket. Växter kan helt enkelt inte växa utan fosfor, varför vi tillför det i form av mineralgödsel framställt från fosforhaltiga mineral, framförallt apatit.
Fosfor är ett grundämne och därmed enligt definition oändligt, det kan aldrig försvinna. Däremot så är lätt utvinningsbar fosfor en snabbt krympande resurs, någonting som kommer att ge drastiska konsekvenser för vårt uppehälle på den här planeten. De förråd varifrån vi tar vår fosfor kommer helt enkelt att ta slut förr eller senare, exakt när vi når peak P vet ingen säkert men den vanligaste gissningen ligger på 50-100 år (Linderholm et al, 2012), och det finns forskare som hävdar att det kommer ske redan 2033 (Cordell, 2010). På andra sidan finns bland annat IFDC - International Fertilizer Development Center, som i en rapport hävdar att peak P inträffar om tidigast 300-400 år. IFDC har då räknat med att Marocko har betydligt större resurser än vad som tidigare trots, någonting som kritiserats för att vara obekräftat. Att dessutom 85 % av tillgångarna då finns i Marocko är inte heller någonting som anses stabilt.
Oavsett vilka man väljer att tro på i denna fråga så kan man aldrig undvika faktumet att mineralråvaran för handelsgödsel kommer att ta slut. Så är det bara. Dessutom så är utvinningen av P kostsam och energikrävande, och gruvdrift är knappast någonting som ger positiv påverkan på miljön. En annan nackdel med hög användning av P är att det läcker ut i vattendrag och orsakar övergödning.
 |
| Algblomning runt Gotland, en konsekvens av övergödning |
- Kretslopp. Vi måste återföra P till åkern, genom att komma på ett sätt att använda den P som finns i vår avföring och urin. Detta är det enskilt viktigaste som måste göras.
- Medan kretsloppstekniken utvecklas så kan vi minska användningen genom att äta mindre kött och mejeriprodukter, och därmed undvika onödig odling av foder. Detta skulle naturligtvis ha många positiva bieffekter för både miljö och hälsa, och såklart för djuren.
- Rådgivning och markkartering. P ska enbart läggas där den behövs och när den behövs.
(Och innan folk frågar, eko går alltså runt det här genom att inte lägga på någon ny fosfor utan leva på reserver i jorden. Det fungerar ganska länge med utarmar såklart jorden på sikt. Enligt KRAVs regler är det även tillåtet att lägga på ren apatit, vilket så klart också är ändligt.)
Källor:
Life cycle assessment of phosphorus alternatives for Swedish agriculture; 2012; Kersti Linderholm, Anne-Marie Tillman, Jan Erik Mattsson.
The Story of Phosphorus - Sustainability implications of global phosphorus scarcity for food security; 2010; Dana Cordell
Artikel om IFDCs rapport
Alla bilder från Wikimedia Commons
söndag 19 januari 2014
Till Jonas
Jag fick en superlång kommentar som jag svarar på här!
Det finns många nackdelar med ekologisk odling, på samma sätt som konventionell odling har nackdelar. Du gör ett bra försök att träffa de ekologiska nackdelarna, men du missar liksom målet.
Ditt första påstående har en väldigt oneutral ingångsvinkel. Du jämför äpplen och päron. Vist går det att påstå att produktiviteten är lägre för ekologiskt, men du missar mängder med dimensioner. Mäter du produktionen i avsalugrödor får du ett resultat. Men lägger du till produktion av ekosystemtjänster så ökar produktiviteten hos den ekologiska odlingen. För att bara nämna en ytterligare dimension.
Svar: Nej, jag har inte en oneutral ingångsvinkel, jag har en ekonomisk ingångsvinkel. Det finns ingen poäng i att mäta lönsamhet genom att kolla på ekosystemtjänster, även om det såklart ger ekonomiska fördelar i det långa loppet. Om man vill att bönder ska ställa om så måste det finnas lönsamhet direkt, varje år, alltid. Det är hårt, men så är det. Bönder vill ha lön.
Nummer två är helt fel. Det går att ha djurfritt, och om lantbrukaren i fråga är en duktig växtodlare kommer det inte innebära en ekonomisk förlust. Att det är få ekologiska odlare som är djurfria beror på helt andra faktorer än ekologi och ekonomi. Dessutom tycker jag du gör ett dåligt påhopp på naturskyddsföreningen. Varför avloppsslam inte sprids beror på främst på två saker: tungmetaller och läkemedelsrester. Det är ett tekniskt hinder kvar innan slam kan spridas.
Svar: Jag skrev inte att det inte går att ha djurfritt, jag skrev att de flesta har djur. Min erfarenhet av att lägga upp växtodlingsplaner för djurfria gårdar visar att det är väldigt svårt att få in vallar och baljväxter utan att gå med förlust om du är djurfri.
Jag skulle gärna vilja veta vilka faktorer du menar att det skulle bero på att de flesta eko håller djur om det inte är ekonomi?
Det är inte ett påhopp, det är fakta. Naturskyddsföreningen är emot slamspridning. Jag är fullt medveten om vilka risker som finns med slam, men jag råkar även vara medveten om att vi måste hitta ett sätt att sluta kretsloppet och jag tycker att naturskyddsföreningen är för svartvita och kortsynta.
Ekologiskt jordbruk är inte mer oljeberoende. Dock använder de ekologiska jordbrukarna idag mer olja per hektar. STOR skillnad!
Svar: Ja, det har du rätt i. Allt jordbruk är oljeberoende. Dock kan ett system med direktsådd klara sig med betydligt lättare maskiner och mycket mindre körningar, vilket aldrig skulle gå i eko.
Du använder dig bara av klassiska antiekologiskt argument. Läs på lite och kom med bättre argument.
Svar: Och du använder dig av härskartekniker. Jag läser mitt fjärde år som agronom, jag antar att det är att läsa på.
Här kan du får verkliga anledningar till varför det inte är en högre ekologisk produktion;
1. Få lantbrukare har intresse/kunskap/vilja att ställa om.
2. Svinnet av livsmedel är så högt så att vi måste ha en överproduktion (ja världssvälten beror inte på livsmedelsbrist, utan på svinn och ojämlik fördelning)
3. För låg politisk vilja
4. Många företag tjänar grova pengar på konventionell odling tex. kemikalieindustrin
5. Konsumenter vet inte skillnaden på djurhållningen i konventionella och ekologiska system. Därför att lobbyorganisationen så som Svensk fågel ljuger och påstår att Svensk djurhållning är bäst i världen. Det är KRAV-märkt djurhållning som är bäst i världen.
Svar: Jag säger inte emot dig, och jag förstår inte hur mina anledningar skulle säga emot dig heller. Det finns en anledning till att lantbrukare inte vill ställa om.
Jag känner lite att du missade att läsa slutet på mitt inlägg. Jag försöker inte kasta skit på ekologiskt, jag försöker med min blogg få folk att ifrågasätta och med mitt yrkesval att utveckla hur det ekologiska lantbruket ska se ut. För som det är nu så är det faktiskt inte optimalt, och det måste det bli om vi ska kunna leva tillsammans på den här planeten.
Det finns många nackdelar med ekologisk odling, på samma sätt som konventionell odling har nackdelar. Du gör ett bra försök att träffa de ekologiska nackdelarna, men du missar liksom målet.
Ditt första påstående har en väldigt oneutral ingångsvinkel. Du jämför äpplen och päron. Vist går det att påstå att produktiviteten är lägre för ekologiskt, men du missar mängder med dimensioner. Mäter du produktionen i avsalugrödor får du ett resultat. Men lägger du till produktion av ekosystemtjänster så ökar produktiviteten hos den ekologiska odlingen. För att bara nämna en ytterligare dimension.
Svar: Nej, jag har inte en oneutral ingångsvinkel, jag har en ekonomisk ingångsvinkel. Det finns ingen poäng i att mäta lönsamhet genom att kolla på ekosystemtjänster, även om det såklart ger ekonomiska fördelar i det långa loppet. Om man vill att bönder ska ställa om så måste det finnas lönsamhet direkt, varje år, alltid. Det är hårt, men så är det. Bönder vill ha lön.
Nummer två är helt fel. Det går att ha djurfritt, och om lantbrukaren i fråga är en duktig växtodlare kommer det inte innebära en ekonomisk förlust. Att det är få ekologiska odlare som är djurfria beror på helt andra faktorer än ekologi och ekonomi. Dessutom tycker jag du gör ett dåligt påhopp på naturskyddsföreningen. Varför avloppsslam inte sprids beror på främst på två saker: tungmetaller och läkemedelsrester. Det är ett tekniskt hinder kvar innan slam kan spridas.
Svar: Jag skrev inte att det inte går att ha djurfritt, jag skrev att de flesta har djur. Min erfarenhet av att lägga upp växtodlingsplaner för djurfria gårdar visar att det är väldigt svårt att få in vallar och baljväxter utan att gå med förlust om du är djurfri.
Jag skulle gärna vilja veta vilka faktorer du menar att det skulle bero på att de flesta eko håller djur om det inte är ekonomi?
Det är inte ett påhopp, det är fakta. Naturskyddsföreningen är emot slamspridning. Jag är fullt medveten om vilka risker som finns med slam, men jag råkar även vara medveten om att vi måste hitta ett sätt att sluta kretsloppet och jag tycker att naturskyddsföreningen är för svartvita och kortsynta.
Ekologiskt jordbruk är inte mer oljeberoende. Dock använder de ekologiska jordbrukarna idag mer olja per hektar. STOR skillnad!
Svar: Ja, det har du rätt i. Allt jordbruk är oljeberoende. Dock kan ett system med direktsådd klara sig med betydligt lättare maskiner och mycket mindre körningar, vilket aldrig skulle gå i eko.
Du använder dig bara av klassiska antiekologiskt argument. Läs på lite och kom med bättre argument.
Svar: Och du använder dig av härskartekniker. Jag läser mitt fjärde år som agronom, jag antar att det är att läsa på.
Här kan du får verkliga anledningar till varför det inte är en högre ekologisk produktion;
1. Få lantbrukare har intresse/kunskap/vilja att ställa om.
2. Svinnet av livsmedel är så högt så att vi måste ha en överproduktion (ja världssvälten beror inte på livsmedelsbrist, utan på svinn och ojämlik fördelning)
3. För låg politisk vilja
4. Många företag tjänar grova pengar på konventionell odling tex. kemikalieindustrin
5. Konsumenter vet inte skillnaden på djurhållningen i konventionella och ekologiska system. Därför att lobbyorganisationen så som Svensk fågel ljuger och påstår att Svensk djurhållning är bäst i världen. Det är KRAV-märkt djurhållning som är bäst i världen.
Svar: Jag säger inte emot dig, och jag förstår inte hur mina anledningar skulle säga emot dig heller. Det finns en anledning till att lantbrukare inte vill ställa om.
Jag känner lite att du missade att läsa slutet på mitt inlägg. Jag försöker inte kasta skit på ekologiskt, jag försöker med min blogg få folk att ifrågasätta och med mitt yrkesval att utveckla hur det ekologiska lantbruket ska se ut. För som det är nu så är det faktiskt inte optimalt, och det måste det bli om vi ska kunna leva tillsammans på den här planeten.
Varför odlar inte alla ekologiskt?
Gott nytt år alla läsare! Mitt nyårslöfte var att se till att skriva regelbundet på bloggen, och samla en ordentlig läsarkrets. Jag börjar med att analysera en tanke jag snubblade över i mitt facebookflöde.
För det första känner jag att jag behöver gå igenom de stora problemen med ekologiskt, som faktiskt gör det mycket svårt för många lantbrukare att kunna ställa om. De problemen ligger dessutom i vägen om man skulle vilja ha en majoritet av produktionen som ekologisk.
Hinder nummer ett:
Ekologiskt jordbruk ger cirka 50 % avkastning jämfört med konventionellt jordbruk
Detta är någonting som ständigt ifrågasätts och missförstås, då man med avkastning inte nödvändigtvis menar skörd. Ekologiska gårdar kan få bättre skördar än konventionella, det beror helt på omständigheterna. Det som gör att avkastningen från ett ekologiskt jordbruk är sämre är att du kan inte odla försäljningsgrödor varje år. I ett ekologiskt system måste du lägga in vallar (gräs), gröngödsling (baljväxter som du plöjer ner) och trädor (när jorden är bar) för att hantera ogräs samt få in nytt kväve i systemet. Detta ger en oundviklig produktionsminskning.
Nummer två
Ekologiskt jordbruk är beroende av djurhållning
Med vissa undantag så är ekologiska gårdar djurgårdar. Detta är dels på grund av att du behöver ha in vallar i växtföljden, och för att inte göra en total ekonomisk förlust så behöver du djur. Den andra anledningen är att man behöver bajs att lägga på åkrarna, och eftersom männskobajs (avloppsslam) inte är godtagbart (till exempel naturskyddsföreningen jobbar hårt för ett förbud) så behöver man ha djur.
Ett alternativ till att ha djur är att gödsla med KRAV-godkända medel, till exempel restprodukter från animalieproduktion eller rötslam, men du måste fortfarande kunna gröngödsla och träda marken emellanåt, vilket kräver att du har tillräckligt med areal för att kunna få in tillräckligt med pengar trots att delar av marken är oproduktiv.
Nummer tre
Ekologiskt jordbruk är mer oljeberoende
Du kör helt enkelt mer när du odlar eko. Man måste plöja, harva, ogräsharva, radhacka osv eftersom man inte får använda pesticider.
Dessa problem tillsammans ger en situation där det blir svårt att ha ett helt ekologiskt jordbruk. Vi skulle behöva använda större arealer och hålla mer djur. Det är dock inte omöjligt, men jag kan gissa att det kommer bli väldigt dyrt.
Dessa problem som finns är dock inte olösliga, och om vi bara kunde gå ifrån KRAVs regler som en bibel och den polariserade debatten och försöka fokusera på att utveckla ett system som är långsiktigt hållbart så kan vi hitta på ett sätt som kommer att både minska miljöproblemen samt öka kvaliteten på maten, samt vara ekonomiskt hållbart.
Jag tror inte att det jordbruk som vi kallar ekologiskt idag är hållbart i ett större perspektiv. Det drar för mycket energi och arbetskraft per producerad enhet, samt tar för mycket areal och orsakar för mycket läckage.
Vad tror ni?
"En grej: massiv jordbruksreform för statligt subventionerad närproducerad ekologisk mat. Tänk om det hade varit billigare att köpa ekologiskt och utan sockertillsatser?"Det är en intressant fråga, och jag ska försöka ge mitt perspektiv på saken.
För det första känner jag att jag behöver gå igenom de stora problemen med ekologiskt, som faktiskt gör det mycket svårt för många lantbrukare att kunna ställa om. De problemen ligger dessutom i vägen om man skulle vilja ha en majoritet av produktionen som ekologisk.
Hinder nummer ett:
Ekologiskt jordbruk ger cirka 50 % avkastning jämfört med konventionellt jordbruk
Detta är någonting som ständigt ifrågasätts och missförstås, då man med avkastning inte nödvändigtvis menar skörd. Ekologiska gårdar kan få bättre skördar än konventionella, det beror helt på omständigheterna. Det som gör att avkastningen från ett ekologiskt jordbruk är sämre är att du kan inte odla försäljningsgrödor varje år. I ett ekologiskt system måste du lägga in vallar (gräs), gröngödsling (baljväxter som du plöjer ner) och trädor (när jorden är bar) för att hantera ogräs samt få in nytt kväve i systemet. Detta ger en oundviklig produktionsminskning.
Nummer två
Ekologiskt jordbruk är beroende av djurhållning
Med vissa undantag så är ekologiska gårdar djurgårdar. Detta är dels på grund av att du behöver ha in vallar i växtföljden, och för att inte göra en total ekonomisk förlust så behöver du djur. Den andra anledningen är att man behöver bajs att lägga på åkrarna, och eftersom männskobajs (avloppsslam) inte är godtagbart (till exempel naturskyddsföreningen jobbar hårt för ett förbud) så behöver man ha djur.
Ett alternativ till att ha djur är att gödsla med KRAV-godkända medel, till exempel restprodukter från animalieproduktion eller rötslam, men du måste fortfarande kunna gröngödsla och träda marken emellanåt, vilket kräver att du har tillräckligt med areal för att kunna få in tillräckligt med pengar trots att delar av marken är oproduktiv.
Nummer tre
Ekologiskt jordbruk är mer oljeberoende
Du kör helt enkelt mer när du odlar eko. Man måste plöja, harva, ogräsharva, radhacka osv eftersom man inte får använda pesticider.
Dessa problem tillsammans ger en situation där det blir svårt att ha ett helt ekologiskt jordbruk. Vi skulle behöva använda större arealer och hålla mer djur. Det är dock inte omöjligt, men jag kan gissa att det kommer bli väldigt dyrt.
Dessa problem som finns är dock inte olösliga, och om vi bara kunde gå ifrån KRAVs regler som en bibel och den polariserade debatten och försöka fokusera på att utveckla ett system som är långsiktigt hållbart så kan vi hitta på ett sätt som kommer att både minska miljöproblemen samt öka kvaliteten på maten, samt vara ekonomiskt hållbart.
Jag tror inte att det jordbruk som vi kallar ekologiskt idag är hållbart i ett större perspektiv. Det drar för mycket energi och arbetskraft per producerad enhet, samt tar för mycket areal och orsakar för mycket läckage.
Vad tror ni?
onsdag 11 december 2013
Äta gris?
Nu är det snart jul, och den årliga diskussionen om grisars levnadsstandard är igång igen. För att alla ska kunna följa med i debatten så lånar jag en ordlista från det fantastiska initiativet Mitt liv som svensk gris, en facebooksida där grisskötare beskriver sin vardag, och försöker vara så sakliga och opartiska som möjligt.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ordbok och nybörjarinfo
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ordbok och nybörjarinfo
Här kommer en liten ordlista samt nybörjarinformation om hur grisar hålls. Bitvis väldigt grundläggande men vi vill att alla ska förstå :)
Kultingar: Grisens bebisar, en grupp kultingar från samma sugga är en kull
Gylta: En hongris som inte fått några griskultingar ännu
Sugga: En hongris som har fått minst en kull
Galt: Hangris som inte är kastrerad
Pelle: En gris som föds ovanligt liten och behöver extra omvårdnad
Smågris: Ungefär samma som kulting, de räknas som smågris från födsel till avvänjning vid fem veckors ålder i Sverige
Avvänjning: När smågrisarna separeras från suggan. I Sverige säger lagen att de ska vara minst 4 veckor gamla men de flesta är 5 veckor gamla vid avvänjning.
Tillväxtgris: En gris som har blivit avvand och står på tillväxt, men som ännu inte är insatt i en slaktsvinsavdelning. Vid avvänjning/insättning är de i Sverige fem veckor och väger runt 10 kg. Vid tillväxtperiodens slut/vid leverans är de mellan 11-12 veckor gamla och väger mellan 25-35 kg
Slaktsvin: Kallas grisen när den kommer till slaktsvinsstallet, alltså från ungefär 25-35kg till slaktvikt (115-120 kg).
Brunst: Då suggan kan betäckas av en galt eller insemineras av en grisskötare. Sker naturligt och inom produktionen ca 4 dagar efter avvänjning. I samband med brunsten sker ägglossningen
Inseminering: Konstgjord befruktning
Dräktig: Gravid
En gris är dräktig i 3 månader 3 veckor och 3 dagar +/- 3 dagar
En sugga föder i snitt 13 kultingar per kull
En nyfödd kulting väger ungefär 1,5 kg
Ungefär 20% av grisarna som föds dör innan slakt. 18% dör de första dagarna på grund av att de är svaga eller att suggan dödar dem. Det är naturligtvis väldigt mycket, men branschen arbetar för att sänka den siffran. Man ska dock inte glömma att det är vanligt för djur som får många avkommor att några dör. Även hos katter och hundar dör ungefär 12% under första veckan.
En gris når sin slaktvikt på 115-120 kg på drygt sex månader
Ungefär 70 % av grisens levande vikt blir kött, men även andra delar av grisen används.
Konventionell slaktsvinsuppfödning sker ofta i tre steg men det finns även andra modeller.
Steg 1: Grisningsbox (1,5->10kg)
Här föds grisarna och är tillsammans med sin mamma i fem veckor
Steg 2: Tillväxtbox (10->30kg)
Hit tas grisarna efter avvänjning. Ofta hålls grisarna med sina kullsyskon så det inte ska uppstå onödiga bråk. De är här i 6-7 veckor
Steg 3: Slaktsvinsbox (30->120kg)
Här sker den sista tillväxten innan slakt. Här är grisarna i 14-15 veckor
Det finns flera sorters grisgårdar.
Här är några exempel:
Integrerad produktion:
Föder upp grisar från födsel till slakt.
Betäcker/inseminerar också suggorna på gården.
Smågrisproducent:
Föder upp grisar från födsel till 30 kg då de säljs vidare till en slaktsvinsproducent.
Slaktsvinsproducent:
Får grisarna till sin gård när de väger ca 30 kg och föder upp dem till slakt.
Suggpool/Suggring = Nav + Satellit
Nav (del av en suggpool):
Har suggor som de betäcker/inseminerar. De suggor som blivit dräktiga skickas till satelliterna tre veckor innan grisning.
Satellit (del av suggpool):
Får dräktiga suggor levererade till gården från navet tre veckor innan grisning. När kultingarna är födda och har fått dia hos suggan i fem veckor avvänjs de. Suggan skickas då tillbaka till navet för att återigen brunsta och betäckas/insemineras. En satellit kan antingen sälja grisarna vidare vid 30 kg eller ha dem kvar hela vägen till slakt.
tisdag 26 november 2013
Offra miljön för ett knull
Vi har tidigare konstaterat att tillförseln av avloppsslam till åkrar inte bara ger oss ett välbehövligt kretslopp för näringsämnen, utan även tillför oönskade ämnen till jorden. En av de saker man helst inte vill ha i sin åker, sin mat eller sitt vatten är rester från hormonella preventivmedel. Dessa hormoner har visat sig gå ut i stora mängder via urin och avföring, samt inverka negativt på naturliga ekosystem. Hormoner är helt enkelt någonting man inte vill ha på fel plats vid fel tillfälle.
De lösningar som man ofta förespråkar är:
De lösningar som man ofta förespråkar är:
- Hitta på metoder att rena avloppsvatten
- Lägg inte slam någonstans
Detta är i mitt tycke ganska sjukt. För det första så måste allting ta vägen någonstans, även om man bortser på vilket oerhört slöseri med fosfor det är att inte gödsla med slam.
Sen, om vi nu ska lägga en massa pengar på att forska fram en billig metod för att avskilja hormoner från avloppsvatten, så kan man ju tycka att de pengarna kunde gå till att uppfinna bättre preventivmedel.
Folk kommer alltid att ligga med varandra, och preventivmedel är oerhört viktigt för alla inblandade i ett penisomslutande samlag mellan en man och en kvinna. Så varför ligger inte tonvikten i debatten på att hitta preventivmedel som inte pajar ekosystem, eller för den delen inte orsakar blodproppar, ger akne, förlorad sexlust och förändrat humör. Varför är p-pillret heligt?
Friheten att kunna kontrollera sin egen reproduktionsförmåga är oerhört viktig. Men varför ska vi nöja oss med någonting som inte fungerar ur ett helhetsperspektiv?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)