Vad är antropocen?

Om du har lyssnat på Johan Rockströms sommarprat eller läst någon av hans debattartiklar i tidningen så har du förmodligen stött på uttrycket "antropocen", som hänvisar till en ny geologisk tidsepok präglad av människan. Men vad innebär det för oss att leva i antropocen?

"Perhaps earth scientists of the future will name this new post-Holocene period for its causative element—for us. We are entering an age that might someday be referred to as, say, the Anthrocene [sic]. After all, it is a geological age of our own making"  Andrew C. Revkin (1992) Global warming:understanding the forecast 

Tiden som har gått mellan att jorden skapades och nutid har delats in i olika geologiska tidsepoker, definierade av the International Commission on Stratigraphy (ICS). Den senaste epoken kallas för holocen, en tidsålder med varmt och jämt klimat som startade för cirka tolvtusen år sedan efter senaste istidens slut. Klimatforskare och geovetare argumenterar dock att vi har lämnat holocen och gått in i en ny tidsepok kallad för antropocen, människans tidsålder^1,2. I augusti 2016 uttalade en tungt vägande expertgrupp (Working group on the anthropocene) sitt stöd för idén att vi har befunnit oss i antropocen sedan kärnvapensprängningarna på 1950-talet³. Andra forskargrupper har föreslagit alternativa startpunkter för antropocen, så som tidpunkten då djur och växter domesticerades eller då ångmaskinen uppfanns⁴, och vissa hävdar det inte finns tillräckliga bevis för antropocen existerar som geologisk epok⁵.   

En geologisk tidsålder kännetecknas av att de spår i berggrund, sediment eller glaciäris som lämnats av klimat, atmosfär och biologisk aktivitet förändras kraftigt. Det kan bero på extrema händelser såsom meteoritnedslag eller vulkanutbrott, eller större förändringar i klimat som i sin tur leder till dramatiska förändringar i växt- och djurliv på land och i havet. Antropocen skulle i så fall kännetecknas av bland annat radionuklider från kärnvapensprängningar, sot från ökad förbränning, mikroplaster, höjda koldioxidnivåer, massutrotning av djur och växtarter, störningar i de naturliga cyklerna för många grundämnen, framställandet av ämnen som inte existerar naturligt, och mycket mer. Om tusentals år kommer perioden efter den industriella revolutionen antagligen att vara tydligt urskiljbar från perioden innan, vilket då skulle kvalificera den som en egen geologisk epok.

Men är detta verkligen intressant för någon annan än geologer inriktade mot stratigrafi? Egentligen inte i sig självt. Poängen med antropocen är något helt skilt från ifall ICS kommer göra den till en officiell geologisk epok eller inte. Det faktum att den påverkan vi gjort på planeten är så pass stor att många seriösa forskare anser den vara i samma klass som de förändringar som orsakat utrotningen av dinosaurierna eller gett upphov till långa istider, det är poängen. Antropocen kanske ännu inte är (eller kommer att bli) ett geologiskt koncept, men det är ändå ett viktigt uttryck för att belysa hur enormt vi människor har påverkat världen vi lever i, och hur vi kanske inte kommer vara kapabla att backa bandet hur mycket vi än vill. 

        

1.    Crutzen P.J. (2006) The “Anthropocene”. In: Ehlers E., Krafft T. (eds) Earth System Science in the Anthropocene. Springer, Berlin, Heidelberg

2.    Steffen, W., Crutzen, P. J., & McNeill, J. R. (2007). The Anthropocene: are humans now overwhelming the great forces of nature. AMBIO: A Journal of the Human Environment, 36(8), 614-621.

3.    Carrington, D. (2016) The Anthropocene epoch: scientists declare dawn of human-influenced age. The Guardian (29 August 2016). Link: https://www.theguardian.com/environment/2016/aug/29/declare-anthropocene-epoch-experts-urge-geological-congress-human-impact-earth

4.    Bruce D. Smith, Melinda A. Zeder, The onset of the Anthropocene, In Anthropocene, Volume 4, 2013, Pages 8-13, ISSN 2213-3054,

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2213305413000052

5.    Autin, W. J., & Holbrook, J. M. (2012). Is the Anthropocene an issue of stratigraphy or pop culture. GSA Today, 22(7), 60-61.