onsdag 6 november 2013

Video, Naturskyddsföreningen och kadmium

Kära läsare! Jag är ledsen för den långa frånvaron under tentamensperioden, men jag gottgör er här med en helt oredigerad video där jag, Sabina, visar mina spontana reaktioner på Natuskyddsföreningens text 8 sätt att döda myter om ekologiskt. Läs den medan du tittar på videon.



Varning för rantande och mkt dåliga försök till skämt.


För att utveckla lite om det här med kadmiumhalter. Självfallet så är jag emot att folk får i sig kadmium via maten. Det är ett stort problem som behöver tas på allvar, men jag tycker att naturskyddsföreningen hoppar i galen tunna i sin argumentation. Jag ska försöka förklara det enkelt.

1. Kadmium i de svenska jordarna har framförallt anrikats under de år då ingenting var farligt, inte ens att röka eller åka bil utan bälte. Vi betalar alltså för gamla synder.


Tillförsel av kadmium (gram per hektar och år) till svensk åkermark med fosforhaltiga gödselmedel år 1900 - 2005. Siffrorna fram till och med 1990 är 5-årsmedeltal, efter 1990 anges årsmedelvärden. (Källor: Statlig kadmiumutredning Ds 1989:49 samt statistik från Jorbruksverket och SCB.)

2. Bara för att gränsvärdena för kadmium i handelsgödsel är satta till ett visst värde betyder inte det att all handelsgödsel ligger på gränsvärdet. Enligt deras egen källa (som de nog inte har läst så noga) så ligger kadmiumvärdet i svenskt mineralgödsel på ca 6 mg/kg fosfor, medan gränsvärdet är på 100 mg/kg P. Den gödsel som Yara säljer har max 12 mg/kg fosfor.

3. Stallgödsel, dvs djurbajs, tillför mer kadmium till svenska jordar än vad mineralgödsel gör. Åter igen, deras egen källa.
"Historiskt har mycket kadmium tillförts svensk åkerjord via mineralgödsel. Nedfallet, dvs.
depositionen, från luft är idag den största källan till kadmium i åkermark i Sverige och den
största delen av depositionen kommer via långväga transport från källor utomlands. De största
punktutsläppen till luft i Sverige är från metall-, pappers-, träfiberindustri och energisektorn.
Den näst största källan av kadmium till åkermarken är gödselmedlen. Det gödselmedel som i
dagsläget innebär minst tillförd mängd kadmium per tillförd mängd fosfor (P) är mineral-gödsel. Stallgödsel, reningsverksslam och biogödsel ger större mängd kadmium per fosfor.
Det används dock betydlig större mängd av mineralgödsel och stallgödsel än slam och bio-gödsel varför användning av stallgödsel idag sprider totalt störst mängd kadmium. Använd-ningen av stallgödsel innebär dock till stor del återcirkulation av kadmium från marken via
djurens föda."
BUUUUUURN!

4. Det stora problemet är inte att vi använder mineralgödsel, det är att vi använder fosfor, en ändlig resurs, på ett oförståndigt sätt. Den (ganska) rena apatiten som vi bryter kommer ta slut, och vi kommer att behöva förlita oss på smutsigare fosforkällor för att över huvud taget kunna försörja alla med mat. Att då racka ned på användandet av avloppsslam är FULT och OMORALISKT gjort av Naturskyddsföreningen.

Att avfärda alla problem som finns med det ekologiska lantbrukets låga avkastning med att det är bättre för vissa bönder i Afrika fungerar inte. Det är inte där produktionen finns. Skärp er. Om ni inte kan kritisera KRAV och ekologiskt så förlorar ni er trovärdighet som opartiska.

Snälla Naturskyddsföreningen, sluta vara så dåliga. 






6 kommentarer:

  1. Hej! Intressanta kommentarer du gjort! Skulle vilja be om några förtydliganden:

    punkt 2: Naturskyddsföreningen säger att det är viktigare att välja ekologiskt än svenskt, "för miljön". Du menar att så inte är fallet, för att a) svenskt lantbruk bidrar till det svenska kulturlandskapet, och b) det finns mer konventionellt jordbruk än ekologiskt (rätta mig om jag missförstått). Vad gäller a) känns det som om de rimligtvis menar resten av miljön (exkl. det svenska kulturlandskapet), som kanske snarare hotas av det konventionella svenska lantbruket genom e.g. foderproduktion i x-regnskog. Ditt argument b) förstår jag inte, skulle man göra det konventionella jordbruket mer miljövänligt genom att köpa utav det menar du? Mer än vad man skulle göra genom att pusha det att gå över till ekologiskt?

    punkt 7: Har du räknat på ex.vis hur mycket mindre CO2-ekvivalenter eko-bönder genererar i snitt, i förhållande till hur mycket mindre skörd de producerar? Spontant verkar det ändå rimligt att det är så att säga mer mindre utsläpp än vad det är mindre skörd?

    punkt 8: Menade du här att "bönder i Afrika och Latinamerika kunde lika gärna gått över till ett BRA konventionellt jordbruk istället för ekologiskt" var ett argument för att det inte går att mätta världens befolkning med ekologisk odling? Hur tycker du själv man ska åstadkomma detta då, med tanke på att det "konventionella" jordbruket grundas på ändliga resurser och alltså inte kan fortsätta så länge till..?

    mvh /Ross

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Ross, kul att du kommenterar och förlåt för att jag svarar så sent!
      Punkt 2: Jo, du har rätt i att jag virrade ut mig på ett litet sidospår. Det jag menar är att dels att det är konstigt av dem att inte förespråka svenskt lantbruk och dels att om man verkligen vill påverka lantbrukets miljöpåverkan så borde man fokusera på det konventionella, då det är såpass mycket större. Även om man dubblar arealen ekologiskt så är det en nästintill försumbar del av total arealen.

      punkt 7: Nej, jag har inte räknat och jag hitter inte heller källen, emn jag minns att jag under en föreläsning med prof, Holger Kirchmann att han nämnde att den ökade produktionen av skörd väger upp för den högre energianvändningen för handelsgödsel. Ekoodling producerar grovt räknat 50 % av konventionell skördenivå och släpper därför ut mer per producerar enhet, men mindre per odlad areal. Jag ska hitta en källa på detta.

      Punkt 8: Ja, det var precis det jag menade. Det ekologiska jordbruket är precis lika beroende av ändliga resurser som det konventionella, allt annat vore lögn.

      Sabina

      Radera
    2. Hej :)
      2. Ja okej, håller med om att det är dumt att inte förespråka Svenskt. Att det konventionella jordbruket tar upp mycket större areal tror jag absolut på, men HUR menar du att man ska påverka det? Jag tror SNF menar (vilket jag nog håller med om) att det bästa sättet att påverka det konventionella är att stödja ekologiskt. Vad är ditt förslag?

      7. Ja säg till om du hittar en källa! Vore intressant att veta exakt vad de räknat. Har de ex.vis bara räknat handelsgödsel, finns det ju andra energi-intensiva kemikalier som också kan spela in. Men sorgligt om den genomsnittlige ekobonden lyckas köra så mycket traktor att hen producerar mer utsläpp per mat. Det borde inte behövas kunde man tycka^^

      8. Ah. Got me there. Men då är alltså din slutsats att konventionellt jordbruk funkar inte, och ekologiskt jordbruk funkar inte heller? Har du ett bättre förslag?

      Sen skulle jag kanske argumentera att det ekologiska jordbruket är beroende av fossila bränslen etc. till färre saker än det konventionella och alltså vore lättare att ytterligare ställa om till en helt långsiktigt hållbar variant. Men så funkar det inte nu förstås.

      Mina föräldrars grannar har en gård som kör häst istället för traktor, de är nog ganska oberoende :P

      Hur tänker du förresten om jorden? Blir den inte rätt död/menlös/whatever om man upprepat sprider gift på den och tar ut näring ur den och bara tillsätter kväve?

      mvh, Ross

      Radera
  2. Invändingen som jag har sett mot den sista sk "myten" kan sammanfattas med ett ord: “Kväve”. Det sägs ofta att två femtedelar av världens befolkning är vid liv tack vare haber-bosch processen, som används för att fixera kväve till konstgödsel. För tydlighetens skull, konstgötsel är förbjuden inom ekologiskt jordbruk. Påståendet att jordbukets avkastning skulle öka om man tar bort den kväve-källa som håller 2/5 av världens befolkning vid liv, låter minst sagt märkligt.

    Ovanstående uppgift är framräknad av Vaclav Smil, professor emeritus, University of Manitoba. Jag kan tänka mig att personerna bakom Naturskyddsföreningens kampanj är skeptiska till uppgiften. Men det finns fortfarande bara två sätt att tillföra kväve till jorden, den andra metoden, förutom haber-bosch, är att plantera ärtväxter. Om vi överger haber-bosch metoden måsta vi m.a.o. odla upp ny mark för ärtväxter på dessa nya åkrar ska leverera stora mängder kväve för att få den avkastning vi är vanna vid, och behöver, från våra gamla åkrar. Någon kanske undra om inte vanligt djurgödsel innehåller kväve? Visst gör det det, men djur kan inte fixera kväve själva. Kor betar klöver och alfa alfa plus att de får kraftfoder av brasilianska sojabönor, och alla tre grödor är ärtväxter.

    (Förövrigt, om det finns något fel med detta resonomang, säg det, jag letar efter sanningen, inte hålla fast vid något dogmatisk påseående om att den ena eller andra metoden alltid är bättre.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej A!
      Ja, det du säger stämmer överens med vad jag har fått lära mig och summerar ganska bra min främsta invändning mot ekologiskt, nämligen de oändliga arealerna som kommer att krävas för att uppnå samma produktionsnivå. Dessutom har jag mycket svårt att se hur det ska gå ihop ekonomiskt om majoriteten går över till ekologiskt.

      Sabina

      Radera
    2. Hej! Ni är nog lite mer pålästa än jag, men jag skulle ändå vilja kritisera några av härledningarna ditt inlägg, A.

      Till att börja med, vad innebär det att 2/5 av världens befolkning "hålls vid liv" av kvävekällan? Betyder det rätt och slätt att den extra mat som produceras tack vare att kvävet tillsätts skulle räcka till att föda 2/5 av befolkningen, givet nån sorts genomsnittlig konsumtion?

      Sen att SNF påstår att miljontals bönder får lika stora eller större skördar, det kan man kanske undra vad det beror på, men det finns absolut möjliga förklaringar som ex.vis att de har tillgång till gödsel som kanske tidigare gått förlorat eller använts till annat, men nu kan användas för att göda jorden. Det kan förstås också finnas miljontals bönder som inte får lika stora skördar, kanske lite vilseledande att inte också säga det, beroende på hur man ser på saken.

      Men angående det här kvävet, om man ser gödsel från boskap som en version av att använda oändlig åkerareal för att odla klöver för att få kväve... ja, boskapsdjur kommer vi ju ha, oavsett om vi går över till ekologiskt eller inte, så länge folk vill äta animalieprodukter. Den arealen är så att säga redan paxad, och kommer gå åt oavsett. Om vi sedan väljer att slösa bort gödslet för att istället använda konstgödsel, kommer det väl inte att vinna oss någon extra fri markareal? (alt. om vi väljer att använda det boskapsgödsel som redan produceras, kommer det väl inte gå åt någon ny markareal?) Vad har jag missat?

      Vidare måste jag bara tillägga att jag inte tycker det nödvändigtvis är rimligt att vi "behöver" samma avkastning som vi är vana vid att producera. I nuläget producerar vi ju en väldans massa mat som går åt till att föda boskap, som du nämnde äter kor sojabönor etc. Det är snarare lyx än något vi behöver. Visst borde det gå att ge alla människor på jorden mat även med en lägre avkastning, om vi hade en vettig fördelningspolitik och åt mindre animalier..?

      MVH /Ross

      Radera